Fördjupad information 2018-05-06T14:50:41+00:00

Bonitet
Bonitet avser en ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga i skogskubikmeter per ha och år. Bonitet anges som medeltillväxten när den kulminerar för ett bestånd som grundlagts och förvaltats så att högsta volymproduktion erhållits.

Budgivning
Budgivning vid försäljning av fastighet består vanligen av sluten eller öppen budgivning. Vid sluten budgivning har budgivarna en angiven tid att inkomma med skriftligt bud. Mäklaren redovisar buden till säljaren efter det att buden har öppnats. Budgivarna får ingen information om varandras bud. Vid öppen budgivning lämnas bud till mäklaren. Mäklaren redovisar löpande högsta bud till säljaren och de budgivare som finns. Budgivarna har då möjlighet att bjuda över varandra.

Säljaren beslutar om det skall vara budgivning eller ett fast pris vid försäljning av fastigheten. Säljaren beslutar själv om budprocessen och kan när som helst välja att avbryta den eller förändra budgivningen.

En budgivare är ej juridiskt bunden till angivet bud oavsett om budet är lämnat muntligen eller skriftligen.

Säljare och budgivare/köpare blir bundna till varandra när både säljare och köpare skrivit under en köpehandling och säljarens namnteckning är bevittnad av två personer. Muntliga avtal mellan säljare och köpare gäller inte.

Mäklaren är skyldig att redovisa samtliga bud till säljaren oavsett när de lämnas och även om buden inte följer angivet budförfarande. Säljaren avgör själv om bud som lämnats försent eller på felaktigt sätt skall tas i beaktning.

Säljaren beslutar själv om vilket bud som ska accepteras, detta kan innebära att exempelvis näst högste budgivare får köpa fastigheten.

Dolda fel
Dolda fel är något som en köpare inte kunnat upptäcka, räknat med p.g.a. fastighetens ålder, skick, pris eller blivit upplyst om. Säljaren är ansvarig för dolda fel om inte denne friskrivit sig från dessa genom friskrivningsklausul i kontraktet.

Dolda fel försäkring
Dolda fel försäkring kan tecknas av säljaren inför försäljning av fastigheten, dock krävs att en godkänd besiktningsman besiktigat bostadsbyggnaden.

Energideklaration
Sedan 2006 skall bostadsbyggnader ha en energideklaration som inte är äldre än 10 år inför försäljning och uthyrning av privatbostad, samt för större byggnader som oftast besöks av allmänheten. Fastighetens ägare svarar för att den upprättas. Syftet med energideklaration är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.

Energianvändningen beskrivs som energiprestanda, vilket är ett mått på hur mycket energi som går åt till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och el. Energiprestandan anges i kwh/kvadratmeter och år. Sedan 2014 finns det ett klassningssystem A-G, där A är bästa klass. Källa: Boverket www.boverket.se

Fastighetsreglering
Fastighetsreglering, då en fastighet och ett markområde/en fastighet regleras samman.

Fastkubikmeter under bark
Kubikmeter i fast mått under bark, m³f.u.b.  är vedvolymen utan bark och med toppen borträknad. Ett vanligt mått vid försäljning av virke efter avverkning.

Fri prövningsrätt
Fri prövningsrätt innebär att säljaren inte behöver sälja till den som lämnat högsta budet.

Förvärvstillstånd
Förvärvstillstånd krävs i regel vid förvärv av jordbruksfastighet i glesbygdsområde. Köpet blir inte fullbordat om förvärvstillstånd nekas eller inte söks. Ansökan om förvärvstillstånd sker hos Länsstyrelsen i det län fastigheten är belägen. Juridiska personers förvärv av jordbruksfastighet tillståndsprövas alltid, förutom när förvärv sker från annan juridisk person.

Inteckning
Inteckning är en inskrivning i fastighetsboken om penningbelopp vid belåning av fastighet. Kostnad för ny inteckning är 2 % på det belopp som intecknas och beräknas på hela tusentals kronor, avrundat nedåt. Därtill tillkommer expeditionsavgift om 375 kr.

Klyvning
Klyvning av fastighet, dvs. delning av en fastighet i två eller flera delar.

Köparens undersökningsplikt
Köparen har enligt jordabalken en undersökningsplikt. Därav rekommenderas att hela fastigheten, dvs. byggnader, mark och skog undersöks noggrant. Har man själv inte erforderliga kunskaper bör en besiktningsman anlitas för besiktning av byggnader, vilket köparen själv i regel får betala. Dessutom bör VVS-kunnig person och sotare, elektriker och skogskunnig person begagnas för att fullfölja undersökningsplikten. Eget vatten och eget avlopp bör undersökas specifikt av köparen.

Lagfart
Ansökan om lagfart lämnas/skickas till Lantmäteriet. Kostnaden för lagfart vid köp av fastighet är stämpelskatt om 1,5 % av köpeskillingen för fysiska personer och 4,25 % för juridiska personer samt expeditionsavgift på 825 kr vilket erläggs till Lantmäteriet. I förekommande fall kan stämpelskatten beräknas på taxeringsvärdet om detta är högre än köpeskillingen. Vid gåva och arv av fastighet är kostnaden enbart expeditionsavgift på 825 kr.

Negativ räntefördelning
Negativ räntefördelning utgår om kapitalunderlaget, det vill säga tillgångar minus skulder ger ett negativt belopp större än 50 000. För beskattningsåret 2015 är räntesatsen 1,90 % för negativ räntefördelning.

Nyttjanderätt
Nyttjanderätt är rättigheten att begagna någonting som ägs av någon annan. Det gäller ibland även rätten att tillgodogöra sig eventuell inkomst från sådant användande. Vid inskrivning av nyttjanderätt tas en expeditionsavgift ut av Lantmäteriet om 375 kr.

Pantbrev
Pantbrev är beviset för att en inteckning är införd i fastighetsboken.

Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning är en möjlighet att beskatta överskott i näringsverksamhet med 30 % kapitalskatt i stället för kommunal skatt + statlig skatt + löneskatt/egenavgifter. För att utnyttja positiv räntefördelning krävs att kapitalunderlaget, det vill säga tillgångar minus skulder i näringsverksamhet är högre än 50 000. För beskattningsåret 2015 är räntesatsen 6,90 %.

Ex. om kapitalunderlaget är positivt och uppgår sammanlagt till 1 000 000 kr och räntesatsen är 6,90 blir fördelningsbeloppet 1 000 000 x 0,069 = 69 000 Detta belopp får då dras av från näringsverksamhet. Det ger kapitalskatt om 69 000 x 0,30 = 20 700 att jämföra med skatt på beloppet 69 000 då kommunal skatt + statlig skatt + löneskatt/egenavgifter tas ut, vilket medför skatt i intervallet 31 000 – 47 000 ca beroende på vilken marginalskatt man har. Det blir ca 10 300 – 26 300 kr mindre i skatt att betala om positiv räntefördelning kan användas vid använt fördelningsbelopp om 69 000. Dock skall beaktas om näringsidkaren är aktiv att pension- och sjukpenningsunderlag minskas vid användandet av positiv räntefördelning.

Servitut
Servitut är ett juridiskt begrepp för den rätt en fastighet har att på ett visst sätt nyttja en annan fastighet. Vid inskrivning av servitut tas en expeditionsavgift ut av Lantmäteriet om 375 kr.

Skogskonto
Vid inkomst av skogsbruk kan fysiska personer få uppskov med beskattningen med viss del av skogsinkomsten. Uppskovet görs genom insättning på skogskonto hos den bank man väljer. Skogskontot kan innehas i tio år. Skogskonto får överlåtas via gåva och arv. Insättning på skogskonto får inte medföra underskott i näringsverksamhet. Minsta insättningsbelopp är 5 000 kr.

Uppskovsbeloppet är vid avverkningsrätt 60 procent exklusive moms av skogsintäkten och vid leveransvirke 40 procent exklusive moms av skogsintäkten.

Skogskubikmeter
Skogskubikmeter, m³sk avser hela stamvolymen med bark ovan stubbskäret, inklusive topp och bark. Grenar räknas inte med undantag av vissa flerstammiga lövträd. Skogskubikmeter används för att beskriva volymen av rotstående skog till exempel i skogsbruksplaner.

Ståndort
Ståndort anger växtens växtplats och de mest betydelsefulla faktorerna är ljus- och fuktförhållanden, pH, vind och jordmån.

Ståndortsindex
Ståndortsindex anger den beräknade övre höjden vid en given referensålder. Tall och gran har referensåldern 100 år. Björk och contortatall 50 år och asp 40 år. Exempelvis för T20, innebär att de 100 högsta tallarna på en ha skogsmark har nått en höjd av 20 m vid 100 års totalålder.

Toppmätt kubikmeter
Volymen toppmätt kubikmeter, m³to får du genom att mäta cylindern av en stock genom längdmätning och mätning av diametern i toppen av stocken. Måttet används normalt vid sågtimmermätning.